Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Konstigt att vara 28 och skrivs vad som ska hända om jag dör? Kanske. Men hellre det än massor av funderingar som mina nära ska tampas med....Har ni skrivit det vita arkivet? Vad tänker ni om det?