Nu är vi i shlm, och gissa vad. jag har kört hit! Tog tag i saken och satt mig i ratten. Så nu har jag överträffat mig själv:)

Hade Martin vid min sida som berättade hur jag skulle köra för att komma rätt. Men klarade mig rätt mycket själv:)

I morgon blir det grönan med min tös. Härligt det är att se henne så förväntansfull. Hon är så duktig. Pratar och leker. Säger vad hon vill. Hon är tusan min förebild;)

PUSS!!

Svullen, seg, mens, nere, sugen på ALLT är väl en kort sammanfattning på hur jag är nu. Och som pricken över i:et kom ett barn(på jobbet) fram till mig idag och tittade länge på mig. Sedan frågade hon om jag också hade vattkoppar... Ja, vad kanman säga. Nog för att det bara var vanliga, jävla finnar!! Ha ha, skrattade gott åt det efter;)

Tänk om vi alla kunde vara så ärliga som barn är. Vad livet vore enkelt. Fråga på en gång när man undrar något och visa på en gång vad man känner. Tror att det är en stor tillgång att kunna känna och visa sina känslor. Som en tjej sa på Naranon. Om man har nära till sina känslor kan det vara ett sätt att överleva. Klara sig från droger. Leva livet så som vi vill. Uppleva desto mer!

Jag har alltid sett mig som en människa som har lätt att prata. Lätt till känslor. Jag är en väldigt humör människa. Men jag tror inte det är hela sanningen. En annand el av mig har jätte svårt att känna alla känslor i min ensamhet. Att våga prata om saker som handlar om mig och som är väldigt känsligt. Det är något jag ska öva på. Samtdigt som man kanske inte kan prata om allt med alla... Då har jag min underbara kurator:)

Ikväll förbereder jag mig för sthlm resan. Ska packa nu. Moa har nyss somnat. Hon var trött efter att ha lekt med Fabian och busat med Carro. Tack för att ni kom ikväll! En spark i baken till dig C!

Kärlek till er alla! Nu drar jag!Hi hi!

Tänk när man tänker stark på en annan människa. Undrar om den mår, hur den har det, och hoppas att den har det bra. Och så bara vips så hör människan av sig! Telepati? Bra vänner? Jag vet inte. Men det har hänt mig några gånger och senast idag.  Ännu en tegel sten..:)

Så när mår jag egentligen bra? Vad är mitt mål just nu? Hur vill jag leva? Väl valda frågor som är viktig att stanna upp och tänka på.

Jag  mår bra av att vara ärlig mot mig själv och på så vis mot andra. Jag mår bra av allt äkta. Jag växer som människa av människor, lik som jag vill utvecklas och ifrågasätter mig. Samtidigt som förståelse och respekt finns.

Mina mål just nu är att ha små del mål i livet, att ta dagen som den kommer. Att respektera mig själv. Att vara ärlig. Att leva ensam och må bra med Moa. Att ha en bra relation med Martin. Att våga säga nej. Att prova nya och skrämmande saker som jag personligen utvecklas av.

Och om jag nu läser vad jag själv kommit fram till så kan jag ju konstatera att jag vet en hel del om mig själv. I alla fall vad jag kämpar för. Och det är viktigt för mig.  

Försöker verkligen pränta in den texten när jobbiga och tunga saker händer i mitt liv. Antar att jag gör saker svårare än vad de behöver vara... Thats me. Eller rättare sagt. Det har varit jag.

Skillnaden nu är att jag inte tillåter hela min värld att rasa om jag möter en motgång. Jag vet att livet fortsätter och så även jag. Det kan bara vara så svårt att använda mig av de verktyg jag fått genom livet när en situation väl dyker upp. Men jag kommer snabbare på mig själv och tar nästa situation bättre. Och det min kära är väl framgång!?:) Och i mitt fall är det en klar förändring!

Idag har moa och jag hjälpt till att vårstäda ute. Moster kom på besök och grillade korv med oss. Jätte mysigt! Nu ligger Moa och sover ute i vagnen och jag hinner med mig själv i några minuter. 

Så nu blir det en dusch och Tv till hon vaknar:) Kram!

Dagen började med att jag fick öppna på förskolan. Men vad gör väl det när solen skiner och jag slutar tidigt?!=)

Efter jobbet åkte jag och pratade men min kurator. Var verkligen på skinande humör både före och efter samtalet. Vr så härligt att höra liknselsen hon gjorde-

Likt ett barn som ska lära sig att gå så har du just börjat krypit. Men tro mig, du kommer att springa på egna ben!

Precis så känns det nu! Känner att det händer saker med mig och jag ser bara fram emot framtiden!:)

Efter samtalet åkte jag och handlade mat och saker inför vårstädningen. Moa fick en kratta, sop och skottkärra. Så nu är vi redo!;)

Kvällen avslutades med en mjukglass på alnö och ett besök i Martins sommarstuga. Åh vad mysigt! Hade glömt hur rofyllt det var...

Nu var det några dagar sedan jag skrev. Är likosm lättare att skriva när jag är nere eller orolig... men det ska jag ändra på. Tur att jag blev medveten om det:)

Just nu mår jag bra. Jag mår riktigt bra faktiskt! Nästan rädd att säga det, i väntan på vad som kommer näst... Kom just att tänka på att det inte är för något jag gjort, eller för att någon annan mår bra som just jag mår bra. För det är just så det är att vara medberoende. Alltid göra andra lycklga och tror man är någon j****a gud. Vad ser jag mig som? Har verkligen inte alls sett det så förut. Har helhjärtat hjälp andra och funnits där för att jag ville. Men någonstans måste det finnas en gräns för hur mycket man gör för andra på bekostnad av en själv.

Idag har jag varit med min kära syster & gjort Birsta City. Gissa om vi hade det underbart! Vi shoppade, pratade, fika, åt, solade och bara njöt av stunden. Härligt!

En guldstjärna för min vän och arbetskollega Eva som är så äkta! Tack för att du fanns för mig idag. Jag behövde våran pratstund:)

Ja, vad händer annars i Katrines liv? Jag jobbar som bara den med mig själv. Försöker träda över mina egna gränser på vad som är skrämmande och våga prova nya saker! Så nu har jag anmält med på ett läger för ensamstående mammor! Hör och häpna! Något helt nytt för mig, mend et ska bli skoj!

Idag fick Moa brev i brevlådan. Hon är bjuden på sitt första kalas till sin bästa vän Linnea. Liten blir stor...(!)

På söndag ska vi hjälpa till och kratta ute med föreningen så i morgon ska jag inhanlda en kratta och skottkärra til mitt hjärta!Puss på dig!

Åh, vad bra allt känns nu. Trots att saker händer omkring mig så kan jag endå känns lycka för egen del. Jag kan ju inte ändra på andra än mig själv.. Lättare sagt än gjort. Jag vet. Men om jag präntar in det tillräckligt mycket så tror jag starkt på att det kommer att kännas hela vägen ner till hjärtat. Snacka att det handlar om det livslånga halvmetern. Från hjärnan till hjärtat. Man vet när något är rätt för en själv och man kämpar för det, men sedan kommer känslorna in och då blir det så mycket svårare. Men tro mig, man kommer dit!! Sakta men säkert. jag vet!

Nej nu ska jag mysa framför en film och njura av livet;)

KRAM!

En stor kram till dig min kära stora syster och bästa vän!!