Tack min kära vän för att du är just du. För att du vill mitt bästa. För att du är ärlig och ger mig förtroende. Tack för att jag har någon att öpnna mig för, glädjas med och finna styrka igenom.

Det är så lätt för mig att bara vilja berätta hur viktig DU är i mitt liv. men nu stannar jag upp och funderar. För det är pecis vad du att mig till ikväll.

Sanningen kan vara hård ibland. Men den är ett faktum. Om det finns vissa som inte har mitt fulla förtroende, eller är rädd att bli sårad av mig. Så är det för de saker jag gjort, de löften jag brutit och de lögner jag tagit till.

Nästa sanning blir att det ända jag kan göra är att visa att jag är en att lita på. Att jag står kvar med båda fötterna på jorden och gör alltd etta för att själv må bra. På så vis ser mina nära och kära att jag är en man kan lita på.

Jag vill inget annat än att dela med mig av mitt liv, glädjas med det som händer och veta att jag inte blir dömd. Men även där behövs förtroende. Det behövs förståelde och ömsesidig respekt.

Så min kära vän. jag gör mitt bästa för att må bra, och jag gör ALLT för att leva det liv jag vill. Och jag är riktigt säker på att förtroendet kommer o jag fortsätter! Jag är en person att lita på, och du är en vän värd att älskas!

Alla ni vänner som jag har omkring mig, ni fyller en viktig del i mitt liv.

Ni som visar att ni står vid min sida är jag tacksam över att ha.

Ni som fortfarande tror på mig vill jag säga att det gör jag också=)

Moa, min lilla prinsessa. Jag älskar dig!

Syrran, jag älskar dig. Uppskattar dig. Finns för dig.

Bror, jag saknar dig...

Pappa... var sann mot dig själv...

Mamma, du finns alltid i mina tankar & är älskad varje dag.

Martin, du är en underbar vän & pappa

Tessan, jag tror på dig även när du inte gör det...

Carro... min vän, min syster, min viktiga del i livet. Jag älskar dig. Du kan lita på mig. Jag står där jag står, tror på det jag tror och finns där för dig. Oavsett vad. Känns som vi varit en del av varabdra hela livet. Du känner sidor i mig som jag inte själv visste om. Du får mig att växa, och för det är du oersättlig!

Annelie, jag saknar dig- men vet var jag har dig. Jag längtar, men vet att vi snart ska ses. jag uppskattar dig och jag känner mig uppskattad tillbaka.

Anna F. Min vän, min kära vän. Jag är glad att lysas upp av din närvaro. Jag är glad att jag kan dela så mycket för dig. Glada tt du finns vid min sida, skrattar & gråter..:)

Sandra tänk vad länge vi känt varandra! Och när vi ses känns det som när vi bodde i Rombäck och allt vara bara sååå enkelt. Uppskattar dig verkligen gumman!

Ida.. min Ida. Det är ju helt underbart att känna dg, att ha någon man alltid bara kan vara sig själv med!

Jenny N.. Du är ju bara så go gumman. Någon jag kan prata med, utvecklas med, skratta & gråta med. Du är stark och det smittar av sig=)

ALLA mina vänner: NI ÄR OERSÄTTLIG!!

Att ta åt sig av komplimanger kan vara svårt. Det är verkligen en sak att träna på, och det har jag gjort!

Jag har försökt att stanna upp och verkligen ta åt mig av det folk säger. Igår var en riktig bra dag att träna på... Ja överrlumplades med massor av komplimanger. Och jag sög åt mig av varenda en!

Det kändes så bra och när man tillåter dem att ta plats i hjärtat så växer man! En komplimang kan verkligen påverka så positivt.

Och lika viktigt är det att ge komplimanger och av sig själv. Även det är en träningssak, eftersom det kan vara svårt nog att släppa stoltheten och låta en annan människa få växa.

Allt handlar egentligen om att ge och ta i livet. För mig, personligen, ger det SÅ mycket genom att ge. Det glädjer mig att se en annan människa bli lycklig och växa i sig själv. Och det i sin tur gör att jag får så mycket tillbaka.

Så om vi alla tar vårat eget ansvar, alltså oss själva, så har vi gjort mer än tillräckligt=)

Jag känner verkligen positiv energi nu. Vissa stunder kan jag känna mig så nöjd och stolt över mig själv. Rädd att ta för mycket plats.... rädd att skryta...Men det är faktiskt så. Och det är sån ovanlig känsla. ovanlig, men helt underbar!

Att känna mig nöjd, dels genom mig själv men även genom andra människor i min närvaro, är en enorm känsla och bekräftelse. Det som är ovant för mig är att känna denna känsla utifrån mig själv. Ett behag som bara tillfredställer och känns så tryggt.

Svårt att förklara, men det är just detta som gör mig så stolt... Att känna denna tillit till mig själv och ingen annan. Att veta att jag klarar mig och att jag faktiskt är värd det bästa. Nu är det inte längre bara ord...!

Men så finns det självklart rädsla. Jag är rädd att träffa någon som kommer att påverka mig negativt. Som kommer att ta fram min medbeoende sida somjag till slut inte har någon kontroll över. Jag är rädd att jag inte kommer att kunna se de som påverkar mig negativt, för det har jag inte gjort hittils...

Jag är rädd att tappa allt jag hittils jobbat och kämpat för. För nu är jag nöjd...

Men med ett litet facit i hand angående rädsla så vet jag att den är till för att hjälpa. Den är till för att ma ska ta lärdom och utifrån det fatta klokare beslut.

Så jag tar det med ro. En dag o taget och var sak har sin tid... Jag njuter av denna känsla. Jag lever och jag lär!

Undrar varför det är så att jag..vi(?).. har så mycket lättare att lägga över min tro å att allt kommer att bli bra och lösa sig när det gäller alla andra? Då bara vet jag att det ommer att bli bra, lösa sig till det bästa. Då vet jag att inget är bra nog!

Men när det gäller mig själv så är det så mycket lättare att tveka.  Att undra om det någonsin kommer att bli bra. Om livet ska vara så so de fallit på mig?

Men det är ju faktiskt så att livet inte är emot mig. Jag har inte gjort något för att förtjäna att må dåligt. Men bara jag bestter kunskapen att förändra mitt eget liv.

Lätt är det inte, och jag har inte alltid haft svaren. Men det är bara jag som har haft kraften och förmågan att förändra mig själv! Var denna kraft kom ifrån vet jag verkligen inte. Det är som en dimmig tid och stora hopp. Något sorts försvar antar jag...

Nu när jag sitter för mig själv en lördag morgon och känner harmoni kan jag inte sluta le. Jag känner en bubblande känsla och är riktigt stolt över mig själv... det är jag! För att känslan av att må så dåligt som jag gjorde är verkligen påtaglig. Den ligger så nära...

Men nu är den inte längre skrämmande, nu är den sund för mig. Den hjälper mig att fatta beslut som ä rbra för mig, den hjälper mig att uppskatta det jag har. Den hjälper mig att vara glad för varje dag som jag väljer att leva utifrån mig själv!

Och den stora skillanden idag är att känna på denna kunskap jag har fått, utan att känna att jag ska förändra hela världen. Det räcker mer än nog att fokusera på mig själv och mitt eget liv. Det finns helt enkelt inget facit för hur andra ska leva sitt liv. Det finns inga råd som löser andras problem.

För egentligen vet vi alla vad vi själva mår bra av. och om man behöver hjälp däreter så söker man professionell hjälp som verkligen finns att få! Med detta säger jag inte att jag inte kan lyssna på de som vill prata. Jag säger inte att jag stänger av och väljer bort alla som har sina egna problem!! Absolut inte.

Det finns de som har suttit med mig hur många gånger som helst och hört mig om och om igen. Och jag skulle göra exakt samma sak för dem!! Det är de människorna absolut värd!!!

Men det jag säger är att vi ska nog alla vara försiktig att ge råd helt enkelt. För ingen annan vet hur jag levt mitt liv, vilken bakgrund jag har, vad jag känner och tänker. Ingen vet vad alla beslut innebär för mig.

Tänk att jag sitter och skriver om just detta! Jag som har varit den person som gett råd hela mitt liv. Försökt hjälpa andra människor utan att alls tänka på följderna...

Känns som ett väldigt käsnligt ämne att skriva om. Rädd att någon ska missuppfatta.... Men återigen. Bara jag kan ta ansvar för mig själv, så då är det viktigt att fråga. Så fråga kära och nära om ni undrar över något Utan er vore jag inte hel!!

Sedan kan man ju alltid dela med sig  av sina egna upplevelser och på så vis berättar jag vad som hjälp för mig. Men med det säger jag inte att det är svaret för alla....

Så tack alla mina nära och kära, för att ni låter mig vara precis som jag är. Och för det är jag älskad! Jag älskar er alla!!

Så vad har Katrine att bikta sig om ikväll? Jag har nog varit och nosat på alla de sju dödssynderna jag!

O ja! Det började med högmod i klädaffören! Vill ha, måste ha, ska få var det enda jag kunde tänka på! Och så blev det!

Och detta resulterade ju självklart i girighet och armbågsmetoden fungerade mellan kläderna!

Och vällust, vem har inte känt vällust! Hallå, jag är ju singel! Men så är det, och mer blir det inte:P  Inte mer än avund till de lyckoostarna som har kärleken i sitt liv...!

Så jag tröstar mina köpnoja och drömmar om kärleken med massor av popcorn!! Det är riktigt härligt att frossa! Visst vet jag att vreden kommer sedan när jag ätit allt för mycket, men skit samma...det hjälper!!!Och saken är den att jag tar allt med lättja... för jag vet.. jag vet att allt kommer att lösa sig!=)

Tur att man kan ha självdistan! Ha ha ha... Nej skämt å sido så har jag bara varit ikväll. Tränat mig på att njuta av tystnaden och ensamheten. Det har varit bra för mig! Och detta trots att jag varit till frysören och känner mig väldigt fin just ikväll. Så låter jag tvätten och popcorna vara de enda dom får se inderbara jag ikväll!

Jag lovade mig själv att inte slå på TV:n... och jag har ännu inte gjort det. Jag har istället ordnat med saker, tvättat, sjungt, drömmt, tänt ljus.. men ingen tv. Åh vad stolt jag är. Och vad skönt det är!

Vad kan tystnanden säga mig ikväll?

Å en varm Kram till Anneli som fyller år idag!! GRATTIS!!!

Oj vilken dag! Vilka intryck! Vilka upplevelser!

Jag har verkligen upplevt så mycket idag! En dag som harstärkt mig och fått mig att inse vissa saker! Jag har insett att jag är stark och klarar av det jag vill och väljer att hantera.

Jag har insett att jag har enorma vänner som får mig att känna mig älskad, som bryr sig om mig och finns där. Det är en enorm känsla!

Jag har insett att jag själv väljer hur jag ser på mig själv, hur jag vill leva mitt liv. Jag har kämpat för så mycket och nu, NU ser jag resultat!

Jag ser att jag är starkare, att jag börja veta vem jag-Katrine är. Jag är en glad och positiv tjej som klarar allt jag ger mig på. Jag är värd att älskas och bli behandlad med respekt. Jag gillar att städa, baka, laga mat, läsa, träna, jobba och vara med nära & kära.

Jag söker ständigt efter käsnlan av att ha en hel familj. En familj som stöttar, älskar och finns där. Och nu har jag instt att känslan kan jag hitta i så mycket.... en nära vän, en nu bekant.... Jag måste bara träna på att se och känna igen den.

Bara för att jag inte har någon hel familj innebär det inte att jag är misslyckad eller att jag inte är hel. det innebär bara att jag har ett förflutet som jag måste jobba med. det innebär att jag har beteenden som jag jobbar till det bättre. det innebär att jag har livserfarenhet som gör mig lite klokare att fatta beslut för mig själv...!Det är en visdom som jag tror är till för mig att leva efter.

TACK ALLA SOM BRYR ER OM MIG! JAG ÄLSKAR ER!;)

Gick på möte ikväll, så kom kommentaren... Hellre sinnesro än rätt. Den gick rakt in i mitt hjärta. Den fick mig att inse hur viktigt det är att ta hand om mig själv, focusera och jobba allt jag kan för att själv må bra.

Det spelar ingen roll om jag har rätt i att du har börjat dricka. Det spelar ingen roll om jag frågar om och om igen och bara får samma svar.

Det som spelar roll just nu är att jag inser att det är du som har tagit återfall och inte jag. Det som spelar roll är att jag tror på min egen känsla och tror på mig själv. Det som spelar någon roll är hur jag mår och väljer att leva och hantera situationer i mitt liv. Jag spelar roll.

Så jag väljer att fokusera på att finna min egen sinnesro. Jag vill må bra i mig själv och finna stabilitet oavsett om det är tummult runt om mig. Jag ska våga känna, prata och be om hjälp. Jag ska våga tro på mig själv och känna tilltro till att allt kommer att lösa sig till det bästa. Jag måste inse att jag inte står ensam...

Det gäller att fokusera på det jag verkligen har. För jag har så mycket i livet och för det är jag tacksam. Jag har vänner som stöttar. Jag har en styrka i mig själv. Jag har Moa som jag älskar och gör allt jag kan för att bli en bra mamma till. Jag har ett jobb och kollogor som tror på mig. Jag har en syster som jag älskar. Jag har viljan att kämpa vidare för förändring.... Jag har alanon!

Så vad är då sinnesro? För mig är det ett tillstånd som gör att att jag kan leva lugnt och harmoniskt. Där jag lägger all energi på att fokusera på mitt eget mående och är sann mot mig själv. Jag vågar tro på min egen känsla av vad som känns rätt eller fel. Och om jag gör detta så blir resultatet ett välmående som gör att jag kan lägga energi på Moa och andra runt om mig.

Hur uppnår jag sinnesro just nu? Jag går på möten, jag ber om hjälp. Jag låter tiden ha sin gång och tror på att allt kommer att lösa sig. Jag inser att jag är maktlös och ser vad jag själv kan förändra.... mig själv!! För att lägga energi på någon annan är helt menlöst, om den personen inte vill ha hjälp. Jag har alltså bara ansvar för mig själv.

Vad är jag rädd för? Jag kan känna mig så ensam och svag. Jag är rädd att jag inte kan förändras och att jag kommer att bli som min pappa. Jag är rädd att livet inte kommer att bli som jag vill. Jag är rädd att tro på mig själv...

Så jag avslutar med att tänka på alla de som ännu inte tagit sig tll ett möte...

Alla känslor på en och samma gång. Från att ha varit helt avstängd så känner jag allt och vet inte alls hur jag ska hantera det här.

En alkoholist är så duktig på att få andra att tvivla på sig själv. Varje jävla lögn som de kan dra hur långt som helst för att bara ljus för sig själv. Egocentrisk??? ja, fy fan. Nu saknar jag respekt....

Jag bryter mönster till vad lilla Katrine alltid gjort... Nu frågar jag till rätt ut. Har du börjat dricka???? Men nej, självklart får jag svaret nej...!

Men jag vägrar förvirra mig i lögner. Jag står kvar med fötterna på jorden och tror på min magkänsla. Det känns fel nu. Något är fel..

Det är så logiskt alla fattar utom DU. Du har ingen aning.....

Men kära far, du vet vad du ska göra. Du har verktygen.Ta dem nu. För jag orkar inte en gång till. Det är dags för mig att få vara barn och slippa ta hand om sånt här... Det är dags att vi tar på oss de roller vi egentligen är och tänker på oss själva.

Den jävulska sjukdom är bland det värsta jag mött. Som en  ond demon tar över hela dig och känslorna bara svalnar.... Och där står omgivningen och kan inget göra. Det gör bara ont och jag känner redan nu stor saknad.

Och utifrån vad som har hänt i kväll så tänder jag ännu ett ljus för det liv som försvann på grund av sjukdomen alkoholist.....

Jag tänker på de som ännu inte tagit sig till mötena och tänker nu ägna mig till att läka. Jag tänker låta tårarna falla, jag tänker minnas och drömma. Be om hjälp....

Och vid såna här tillfällen saknar jag dig så enormt mamma. Det gör så ont, sknaden efter dig!!!!! Jag älskar dig. ge mig kraft.

Idag har varit en sån mysig dag!! Det började med att Tina bjöd oss på frukost på Barrista. Mmm vad gott det var och så mysigt att sitta där och njuta av en solih morgon!

Sedan hade jag turen att få gå på spinning. Det var så skönt! Jag blev sporrad, glas, positiv och kände att hela världen älskade mig!=)

När jag var klar och Moa hade åkt buss till farfar( vilken enormt spännande upplevelse!) så åkte vi hem och åt en god lunch. Så nu ligger vi i soffan och jäser samtidigt som vi ser Shrek.

Ja en sån här dag bara laddar med energi. Det får mig att känna mig levande och jag harvisioner till tusen!

Till dig min kär vän Anna som ska jobba ikväll  och garanterat läser det här, vill jag säga...

Ikväll är en kväll som alla andra. Ikväll har de som är ute på krogen dragit en nitlott, för DU min kära vän är inte där! Inget är ju som när du är med Anna! Du strålar av energi, lyser upp med ditt leeende och man kan inte göra annat än att känna sig bekväm i ditt sällskap!

Så satsa att lägga all energi på de barn som verkligen behöver. Ljus upp med att bara vara dig själv. För det finns bara en av dig och du är underbar! Du klarar det här! MYCKET energi och glädje till dig nu. jag tror på dig!=)

Och idag tror jag på mig själv. Jag är jag och jag är underbar=) Åh, om man kunde stanna i denna känsla heeela tiden. Men då skulle den ju faktiskt inte kännas lika bra...!