Att ha vänner har alltid varit viktigt för mig. Genom mina vänner så kan jag dela med mig av tankar och känslor, jag kan få känna mig speciell och även göra dem speciella för mig.

En vänskap är en sorts relation, inte alltid så enkelt som man kan tycka. Precis som i ett förhållande ska man hitta någon att dela intressen, tankar och ideér med. Och det är inte alltid så enkelt.

Men ibland säger det bara "Klick" om man bara finner varandra. Så naturligt och enkelt!

Och tänk, att JAG har fått upplevt en just sån vänskap. Idag kom jag på att jag är så glad och stolt över alla mina nära och kära som jag har någon sorts relation med. För jag har en relation till just DIG för att jag vill det!

Allt är inte bara svart och vit, jag har vänner i gråzonen också, och det är inte alls så "grått" som det låter. Jag menar bara att jag har väldigt många vänskaps relationer som jag mår bra av!

En del kan jag åka och fika med i flera timmar, andra pratar jag i telefon med och delar med mig om allt, vissa träffar jag ganska ofta medan andra kan det gå år innan vi ses. Men det är ju just dessa olikheter som kompleterar varandra och gör att jag tycker om var och en av er just för att vi har den relationen!

DESSUTOM jag har äran att ha vänner som står mig väldigt nära i livet. Som alltid finns för mig i alla lägen! Vi behöver inte alls tycka lika och det finns inget som måste underhållas, det är bara äkta vänskap! Och för det är jag tacksam!

"Kanske är det så att barn tidigt som har förlorat sin föräldrar har BRÅTTOMT att leva och förverkliga sina drömmar" var något jag hörde i sommar.

Daniel hade lyssnat på henne i "Sommar" i P1 och fixade så att jag kunde ligga ute i solen och lyssna på denna feminist som brukar blogga om sin vardag och kärlek till att baka bullar.

Och jag förstod vad han menade när jag började att lyssna... En människa som trollbinder mig för hennes ärlighet och tankar om livet. Och det var just när hon pratade om att vi som förlorar våra föräldrar tidigt i livet som hon fick mig att tänka.

Det är precis som att man inte ville missa något i livet när något sånt hände. Och just den insikten gav underbara Clara mig i ett radioprogram!:)

Tänk, jag kan fortfarande tänka att "Tänk att Daniel är MIN". Känslan av att ha fått något så bra tillsammans är en underbar känsla!

För jag är STOLT över att dela min framtid med just honom, att VI ska få ett barn som alltid kommer att binda oss sammans. Det är det största man kan göra tillsammans i livet!

Han är min trygghet, min stabilitet när allt annat svajar omkring mig. Och det älskar jag honom för!

Att dessutom känna sig trygg i sig själv är den absolut bästa delen som kan tillföra något alldeles speciellt när man bygger en framtid tillsammans!

    Se vilka Otroliga bilder vår fotograf fick till när vi ville föreiga vår familj och den lilla som fortfarande ligger i magen!

Det var en väldigt rolig sak att göra och på något sätt blev det ännu mer verkligt att vi ska bli 4!!

Läste några inlägg från min blogg och insåg just att man kan bli bättre, lovar mig själv att kolla stavningen innan jag lägger ut det!;)

Idag är det lördag, och det regnar. Var strålande sol igår, och vi njöt av varenda sekund. Så då är det faktiskt ganska njutbart med en mörk regnig dag någon gång emellanåt:)

Däremot kan jag lätt känna mig rastlös samtidigt om jag är så enormt TRÖTT just nu!

Jag drömmer om att få barn, jag läser om det mesta som går, jag tänker på det varje dag! Kanske är ett sätt att förbereda sig? En skrämmande tanke med att få ett barn är att få någon som blir totalt beroende av MIG. Tänk att jag ska räcka till för kärlek till 2 barn nu.

Jag har både läst och hört att man gör det, men jag förundras över att det kan vara så.... Jag vill ju ge lika mycket till båda mina barn. Min familj är det viktigaste jag har!

Dagarna går så otroligt fort när man går hemma! Det känns som helg och att jags nart ska jobba!

Skön känsla av tt hinna träffa vänner, göra det som ger mig energi och vara med Moa. Oslagbart!

Men just idag blir vi bara hemma, det var vad Moa önskade allra mest! Så jag lyssnar på min kära dotter och laddar själv mina batterier. Det kan behövas har jag hört;)

Läste om när man verkligen är höggravid och hittade att det är från vecka 35... så nu är det klart- JAG ÄR HÖGGRAVID!!

Herregud, det närmar sig med stormsteg satidigt som det känns såå längt borta innan vår kärlek kommer! Jag kan inte förstå att vi ska bli fyra i vår familj, vilken känsla!!

Och vilken skillnad det är när jag ÄNTLIGEN fick graviditetspenning och gå hemma. Jag orkar så mycket mer, och har börjat att inse vad dte är vi väntar på- Vår Hugo!!

Jag är lycklig, gravid och stolt mamma till snart 2 barn!!