Har varit några dagar som kännts konstig nu... Lite orolig av mig. En känsla av att något saknas...

Igår var min kurator sjuk så jag kan inte gå och prata den här veckan. Ska försöka få mig tid till Naranon. Känns jätte viktigt just nu.

Till och från kan det kännas så hopplöst. Frågan varför jag började gå och prata naggar mig. Förut var allt enklare. Jag visste hur jag levde, även om det inte alla gånger var bra. men det var endå en trygghet. Och nu känns det som om matten dragits undan mina fötter och jag ska ensam försöka skapa en ny...

Ja visst. Vissa dagar känns det riktigt bra. men dagar som denna kan vara riktigt svår. Inte så att jag är ledssen, eller deppig. Svårt att förklara. Bara förvirrad och osäker.

Att lita på mig själv är det svåraste jag kan göra. har alltid behövt bekräftelse på att jag gör rätt. Nu ska jag själv känna mig för och handla utifrån vad jag tror blir bäst för mig. I vissa frågor kan det vara riktigt svårt.

Saknar dig Therese. Du var som en syster för mig. Min bästa vän. vet inte hur jag ska göra för att det ska kännas bra för mig. För det gör det inte hur jag än vrider och vänder på det hela. Du är för mig en stor saknad nu. Jag fylls av en stor klump i bröstet när jag tänker på hur du bara försvinner ifrån mig.

Nej, nu ska jag jobba. Då brukar dagen bli till det bättre:)

Moa min älskade. Jag älskar dig!

 

Carro (The Nilsson one)

6 maj 2008 09:20

Men cooling tjejen!!! vilken grym bild!!! blev såå glad när jag såg den. Moa fick mig att få sommar känslor.:)

Nu kryper du inte längre vännen, nu har du börjat resa dig och släppa taget.. men det är fortfarande för osäkert för att gå.
Låt det bara ta den tiden det tar, annars kommer du ramla och slå dig så du inte vågar prova igen.

Jag, din kurator och många andra håller dig gärna i handen så du vågar stapla dig framåt... och snart kommer du klara det alldeles själv.

Då ska jag finnas där ifall du skulle drabbas av yrsel! kram

 

Anna

7 maj 2008 01:39

Så fina bilder du lagt ut:)
Tyvärr är det ju så ja.. att mindre bra dagar kommer och går. Trots att man vet att man är på rätt väg, så tvivlar man ändå ibland... Men du har många som tror på dig och vill hjälpa dig gumman, så jag hoppas att du använder dig av lite stöd från omgivningen också! Man behöver inte klara ALLT själv!!!:) Puss

 

syrran

8 maj 2008 16:33

Wow, vilka snyggingar, underbara bilder. Saknar er. Håller med Carro, du har kommit mycket längre än vad du tror. Vi som känner dig ser stor förändring, tro mig.
DU ÄR DU OCH DU ÄR UNDERBAR. Pussa moa från moster: KRAM på er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...