Linda Lindström

12 januari 2012 12:33

Känner ju att jag måste göra en kommentar på det här inlägget för det var nåt jag skrev med Carro Å om på fb häromdagen...
Visst kan man vara en bra pedagog även om man inte är förälder, men för att vara riktig ärlig så känner jag mig mest trygg om jag vet att förskolelärarna på lillans dagis har egna barn.
Lärandet tycker jag är sekundärt på en förskola. att jag känner mig trygg att ha mitt barn där och att de känner sig trygga och trivs är det viktigaste för mig/oss. Tycker faktiskt det har blivit för mycket fokus på att de ska lära sig så mycket där..det hinner de tids nog när de kliver upp i flrskoleklass (tycker JAG då :) Kram

Katrine

15 januari 2012 11:59

Trygghet är grunden i förskolan! Men för mig är lärandet viktigt för att mitt jobb ska kännas meningsfullt! Därmot handlar utmaningen om att SE vad barnen är intresserad av och hur man kan jobba med just det! Kram!

Annelie

12 januari 2012 15:06

Oj. Detta har jag så otroligt mycket åsikter om och skulle kunna skriva ett examensarbete om det. Men försöker begränsa mig här;-)
För det första, för mig är det viktigaste att mitt barn är trygg. Dvs uppmärksam personal med mycket glädje i deras yrke. För mig är det även viktigt att deras arbetsgivare månar om sin personal även utanför jobbet. Nöjd och lycklig personal ger glada barn! Att ha en bra arbetsmiljö är ett krav. Jag vill vara säker på att mitt barns miljö är hundra procent säker. (går inte in mer på arbetsmiljön då jag kan skriva ytterligare en uppsats om bara det - yrkesskada). På vårt dagis spenderar de majoriteten av all tid ute, med mycket aktiviteter! Det är en stor fördel då barnen håller sig friska på ett helt annat sätt än de som är inne. Ute i skogen mycket. De är dock snabba (lite för snabba) att ringa efter föräldrar då de anser att de inte är sitt vanliga jag. Anledningen till att jag anser de är för snabba är för att de inte alltid försöker se anledningen till varför liten är hängig. Om man ex ätit en liten knäckemacka på en hel dag bör man förstå att det är mat som behövs för att barnet ska orka. Åter till positivt hos oss, mycket dans, sång, musik, instrument, de inspirerar barnen och är helt fantastiska. Fördel enligt mig är också att det är ett litet dagis. Dvs inte för många barn per arbetande. Det gör inte ett dugg ont i mig att lämna Alvi. Hon älskar dagis! Så fort vi är på parkeringen kan hon inte komma fort nog ur bilen, springer in, vinkar o ropar hejdå över axeln, med ett stort leende på läpparna :-)

Katrine

15 januari 2012 11:55

Vad härligt att Alvi känner sig så trygg! Jag är så glad att du är nöjd med förskolan och att du känner att Alvi får den trygghet och utveckling hon behöver.
Synd att det är inte är samma proffsinalitet(enligt mig) när det gäller att se barnets allmänna tillstånd. Lycka till=) KRAM!