Jag trodde aldrig att jag skulle stå där jag står idag. När man är uppvuxen med en alkoholist kan det kännas som att livet redan är bestämd. Jag trodde nog inte heller att jag skulle ha påverkats så pass mycket som jag har gjort genom att jag är vuxetbarn- jag är alltså uppvuxen med en alkoholist i familjen.

För att inte bli såras så man inte orkar mer så valde jag (och många andra) att stänga av känslomässigt. Ett sorts försvar för att överleva.

Men man har ALLTID ETT VAL! Oavsett hur omöjligt det känns, eller hur svårt det verkar så är det enbart JAG själv som kan göra något åt MITT liv.

Därför är det med stor glädje och stolthet som jag tittar på mitt liv och tänker att jag mår otroligt bra idag. ALLT är kanske inte som jag önskar, men istället för att blunda för sanningen så accepterar jag mig och livet precis som det är..

Och det mina vänner, är en stor uppgift som jag försöker jobba med VARJE DAG. Att inse att jag är MAKTLÖS. Det finns ingen annan än mig själv som jag måste ta hand om och fokusera på. Låter lätt för vissa, men för mig är det ett projekt nog!

Fast en hård utmaning så älskar jag det, för det är Nu jag känner att jag lever! Jag behöver inte falla med min pappas återfall, jag behöver inte bli liten när andra inte tycker som mig. Jag växer när jag står upp för mig själv, jag utvecklas när jag vågar ta hjälp och jag lär mig älska mig själv varje gång jag sätter mig själv först...för det är jag värd:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...