Det är inte lätt att älska en alkoholist, oavsett vilken relation man har till han/henne. Man väljer inte vilken mamma eller pappa man får och man kan inte alltid styra sina barn val i livet. Sedan finns det dem som träffar in livs stora kärlek och inser att det inte alltid räcker med att älska någon...

Att växa upp med någon alkoholist i sin omgivning påverkar, och många blir själv sjuka i sitt medberoende. Man skapar sig karaktärer, metoder, handlingar för att klara av den "verklighet" man befinner sig i.

Jag tycker aldrig jag har haft svårt att prata om att min pappa är alkoholist, och jag har inte alltid trott att det ska ha påverkat mig så pass mycket som det har i livet.

För när man växer upp med en alkoholist till pappa är det många bitar som kommer att fattas i det vuxna livet. Även i barndommen. För mig har inte alltid tryghhet, ärlighet och den ovillkorlösa kärleken varit en självklarhet.

Men det finns verkligen hopp och helt klart kan alla välja att gå sin egen väg i livet. Personligen tycker jag inte att det har varit varken lätt eller smärtfritt. Men idag känner jag att jag lever precis det liv jag valt att göra. Och bara den tanken får mig lycklig!

Jag kan bara prata för mig själv, men även om en alkoholist sårar och tar så mycket energi så har jag aldrig slutat älska min pappa. Jag hatar hans alkoholistiska personlighet. Men min riktiga pappa älskar jag över allt annat!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...