Det har varit väldigt svårt för mig...nsätan obegripligt tror jag. Ett tag tyckte jag inte alls att det ens var roligt att vara ute med Moa och leka. En annan stund tyckte jag att jag njöt av varje stund, men hade alltid bråttomt att göra saker...

Nu tycker jag att jag kan njuta av olika stunder på olika sätt. Vissa gånger kommer jag på mig själv att saker ska gå fort, men accepterar det. sån är jag!

jag kan helt ärligt säga att jag njuter av att vara ute med Moa. Idag var vi hemma för hennes hosta för staman. Och vi började dagen med en lång frukost och film. sedan packade vi lite fika i picknick korgen och gick till lek parken.

Och trots blåst och ganska kallt väder så njöt jag fullt ut! Helt underbart att få dela den stunden med henne!

Funderade på hur jag har tagit mig dit. och konstaterar att det är genom att försöka..och försöka igen. Om man inte kan något eller gillar det så kan man lura sig själv genom att intala att man faktikt gör det!

Och visst tar det tid, men nu står jag ju här och gör något helhjärtat! Och det känns så bra!

Nu ska vi mysa vidare innan middagen ska förberedas till Daniel kommer hem! Och Moa och bjudit sin pappa=)