Lika fort som jag bad om det så hände det.... Vi fick huset! Men allt som ska göras innan, som besiktning och kontraktskrivning har gjort att jag inte riktigt vågat tro på att det var sant.

Men så tittade jag på hemnet och såg att det står SÅLD på huset, och helt plötsligt inser jag: DET ÄR VÅRAT HUS!!!

Vilken konstig känsla´. Underbart skrämmande på samma gång! Ska jag, Katrine bli husägare tillsammans med min lilla familj!?

Det som känns absolut bäst är att VI skaffar oss ett gemensamt hem, jag ska ju bli sambo!! Där ska vi renovera och forma så som vi vill ha det! Och Moa ska vara med hela tiden!

Jag kan redan föreställa mig hennes rum...hennes reaktion...vår reaktion! Åh vad spännande det här känns!

Och visst kommer rädslan fram nu... Men den får inte styra, det är bara en halsosam rädsla som gör att vi alla tänker en gång extra utifrån ett sånt stort beslut!

Så jag ser förväntansfullt fram emot att stå med nyckeln och låsa upp dörren på VÅRAT hem... innan dess? Besiktning på fredag!;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...