Känner mig helt tom när jag ska skriva om hur min ledighet har varit, hur påsken firades och hur jag har upplevt allt. Inte tom för att jag inte har mycket att betätta. Tro mig det har jag!

Tom för att jag blev påmind om hur jobbigt allt var när pappa var aktiv i sitt drickande. Jag vet, det finns inget jag kan säga eller göra för att få honom att sluta. Det finns inget jag kan gör för att allt ska vara som innan. Men känslor finns det och de går bara inte att hålla tillbaka....

Vet inte om jag trängt undan hur det känns, eller om mitt val av att inte prata med honom har gjort så att jag mår bättre. För det är faktiskt så, att jag mår så jävla mycket sämre när jag hör från honom. När jag tillåter honom att påverka mig.

Men känslorna är annorlunda nu motför förut. Det har jag insett! Jag blir inte längre bara ledsen och sårad. Nu känner jag besvikelse och jag känne rmig riktigt arg!

Jag är arg för att du är så egoistisk! Jag är arg för att jag ska ta rollen som den vuxna- att trösta, hålla kontakten, hålla minen... Men jag vill inte längre. Jag är bara så less nu!

Så just nu gäller det att fokusera på mig själv. Se det jag har och vad jag har att vara lycklig för, oavsett vad som händer omkring mig.

Jag är riktigt lycklig över hur mitt liv ser ut idag! Jag har en helt underbar dotter som jag älskar över allt anat!

Igår fick vi en helt underbar dag tillsammans. Vi städa och fejade, myste och skrattade.Vi bara var, och det var guld värt!

Jag har träffat en underbar människa som får mig glad. Att göra saker tillsammans, eller att bara vara är lika underbart- precis som det ska vara!

Och att få del av hela släkten är underbart! Underbart för att jag känner mig bekväm, för att jag är bara jag och njuter fullt ut=)

Så jag väljer att leva här och nu, njuta av det jag har och ta en dag i taget... Det är ju trots allt mitt eget val..!