Ibland sker saker för att man ska vakna till, inte ta saker för givet och inse var man är på väg.

Har enkonstig käsnal i kroppen, känner mig så svag ibland... Men den här gången bröt jag mönster, jag tog hjälp och jag fortsätter att tro på mig själv.

Allt kommer på en gång! Varför är det så?? Varför rullar allt på så man nästan inte hinner att andas. Så jag antar att jag vill säga... hjälp mig nu. Låt inte allt falla samman, låt mig fortsätta må bra.

Jag har mitt eget ansvar och det är jag väl medveten om, men när rädslan tar över och handling bli inget mer än en förlamning...så inser jag att allt inte bara löser sig av sig själv..

Det handlar om att veta vad man vill, var man ska och hur man når dit...

Har helt enkelt en SKIT kväll med mycket oro i kroppen:(