Det är nog så att rätt många av oss har gett löften till sig själv. Nyårslöftet brukar ju vara en klassiker. Men vilka av oss håller löftet, eller i alla fall refelkterar över vad som har hänt?

Varför gav vi löftet från början?

Jag gav mig själv ett löfte för två år sedan som jag kände så starkt för! Löftet var precis som Sarah sjunger i sin låt.. Jag lovade att bli stark i mig själv och aldrig göra vissa saker igen...

Anledningen var troligtvis för att det fick vara nog. Jag insåg att livet är så mycket mer än att bara vara och leva i någon grå zon. Jag vill leva livet fullt ut, även om det innebär att trotsa sin rädslor och göra sker som känns ovant.

Jag vill känna varje känsla, även om det kan göra ont och vara svårt. För om jag inte känner så lever jag inte heller MITT liv. Livet är ju till för att leva, och låta sig leva!

Så jag tog mig en funderare om löftet har gett mig något?

Tametusan, det har verkligen hänt saker. Det vet jag, det känner jag! Jag vet vad jag vill och står för det!

Visst kan vi alla göra saker vi ångrar, men aldrig mer att jag gör något jag inte vill!!=)

Oj, nu är det mycket som har hänt/händer att jag inte vet i vilken ordning jag ska börja...

För att inte detta ska glömmas bort så ska ni få höra hur jag utmanade mi egen rädsla!

När D och jag var i sthlm på skansen så fick man hålla en stor, hårig spindel. Hjärtat klappade så fort att jag trodde jag skulle svimma, och handsvett var ju bara förnamnet! Men, jag gjorde det!! Jag gjorde det alldeles själv och jag är så stolt!

Att utmana sig själv över någon form av rädsla är stort! Oavsett vad man är rädd för är det viktigt att inte låta rädslan styra. Då utvecklas man inte och får formodlingen inte ut allt vad man vill uppleva här i livet!

För snacka om lycka när jag höll spindel. Totalt lycka över vad jag utmanade mig själv till=)

Och för att fortsätta berätta om saker som händer i mitt liv så kan jag ju säga att NU är det semester!

Jag vaknade med Moa skrutt i morse, som lät mig sova till halv nio. Så jag är tacksam över att ha fått sovit ut. Behövdes liksom efter helgen bravader;)

Igår var det en helg härlig dag. Tillbringad med mina älsklingar och nya vänner. Härligt! Och idag har jag ju hört att lite mer vänner kommer och fikar!

Idag blir bara en mysdag hemma. Förbereda för att åka på semster, genom att baka och laga lite mat. Jag älskar att göra sånt!

Har en sån bubblande härlig känsla inom mig. Allt känns bara rätt. Och är det inte så att när något är rätt är det lätt...och är det lätt så är det rätt! Tänkvärt!=)

Jo det är min födelsedag...hurr, hurra, hurra!

26 år sedan min mamma födde en liten flicka. Så jag hyllar min underbaar mamma=)

Idag har jag fått bestämt vilken tårta jag vill ha, och om ett tag ska Moa, Daniel och jag åka till Tim & Annelie och njuta av bakverket.. Underbart! Verkligen glad att någon kan vara så snäll!!=)

Inte fy skam att få frukosten serverad när jag vaknade i morse... och då hör ju till saken att jag fick den av grabbar som är bakis och slut efter gatufesten! Tack tack=)

Men bäst var det att få vara med min underbara dotter och njuta hela dagen lång! Och ikväll blir det tacos med mina älsklingar...och när mitt lilla hjärta har somnat så blir det mys med daniel...helt ensamma.SWEET!!!