Vilket konstigt lyckorus jag fick ikväll! Vilken uppenbarelse! Tack min vän för att du fanns å lyssnade och fick upp ögonen på mig!

Känslorna går upp och ned. Tankrna väller fram och tillbaka. Men en sak är saker. JAG är inte vilsen. Jag vet egentligen så mycket mer än jag visste. Nu gäller det bara att stå upp för mig själv och säga vad jag vill ha. Och om detta inte går vet jag ju vad som ska göras. Oavsett vad jag vill eller inte. känner eller inte. Det får inte bli på bekostand av mig själv...inte en gång till...

Att se klart kan vara nog så svårt känslomässigt. Men så mycket skönare för mig själv. Det är en ren befrielse när jag vet var jag står, vad jag vill och vem jag är!

Kommer jag att känna mig ensam hela livet? Och så blir fallet...är det så farligt?? Undra vad min livsuppgift kommer att vara?

 

tompalompa

31 januari 2009 18:08

kinesiskt ordspråk- man kan inte hindra sorgen fåglar flyga över ens huvud , men man kan hindra dem bygga ett bo i ens hår! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...