Då var det underbara fredag igen och jag är fylld av kärlek! Jag har varit hemma med Moa hela dagen för att hon var till ögon läkaren. Där fick vi veta att hon behöver nya glasögon och att hon kommer att behöav glasögon hela sitt liv...

Inte precis något en mamma och pappa vil höra. Att ens dotter är född med ett synfel som gör att hon behöver glasögon hela sitt liv.

Men vet ni hur Moa tog det hela? Åh, mamma. Nu ska jag få nya lila glösögon. vad roligt! Ska vi fika nu...!

Och så enkelt är det faktiskt. Att faktiskt inse och leva med det problem man har. eller att sörja det och inte se något ljus alls. Så är det ju faktiskt med allt! Tack Moa för att du är så vis!

Det handlar alltså om att göra något år det man fakiskt kan påverka. Och jobba/leva utifrån det...

Ikväll kände jag mig lite ensm. ja vill så mycket, men kunde å lite. Så insåg jag min situation och tog saken i egna händer. jag ringd vänner. Pratade, skrattade, ältade och tyckte synd om mig själv ett tag. och vips! Så känns det bättre...

Om det låter enkelt så kan jag bara säga att egentligen är det så enkelt. Bar jag kan ändra läget för mig själv. Bara jag kan hjälpa mig själv att må bra. Och vänner, släkt och nära kan hjälpa- om jag själv ber om det.

Har skrivit om det förr och gör det igen. Bara jag är jag och jag är underbar!!=) Ha ha, tänk om det kunde känna lika enkelt som att säga!!

Om jag har pippi til gud och låter som alfons (jag ska bara...) så kan jag ju tametusan ha en treåring som förebild! Moa, du är så klok så vis. Så frammåt och stark. Du älskar livet och kan skratta åt dig själv. Du har mamma och pappa som förebild och ser det enkla i livet. Du vill så mycket och har visioner til tusen! Låt ingen ta ifrån dig det!