Alla inlägg under augusti 2008

Av Katrine - 17 augusti 2008 07:42

Nu har jag min sötnos hemma igen. Igår njöt vi av lördagen och åt tacos med Carro, Henke & Fabian. Vi såg i vårat nya rum tillsammans och idag tror jag Moa har landat i allt.


Jag älskar helg morgonar när man kan ta det lugnt och äta frukost tillsammans. Plocka fram det man gillar och njuta av att bara ta det lugnt innan dagen börjar. Om den ens hinner börja för man har gått i pyamasen hela dagen=)


Ibland kan jag gå och drömma om familjelivet igen... Vissa dagar kan det kännas så lockande, medan andra dagar känns allt bara SÅ långt borta. Antar att det är en del att jobba med, bearbeta för att kunna komma fram dit någon gång i livet då jag är redo.


När Emma bodde hos mig hela sommaren så insåg vi att vi levde olika liv och vi står på helt olika trappsteg i livet. Men det är helt ok, vi gillar varandras sidor endå! Och då berättade hon något som gjort mig så glad.. Hon berättade att hon alltid har varit så stolt över mig. Hur jag levt mitt liv och för de val jag gjort i livet.


Det värmde SÅ mycket. Ingen har någonsing sagt just så till mig. Jag har många gånger slagit på mig själv för de val jag gjort. Och nu inser jag att det finns vänner som faktiskt är stolt över mig. De dömmer inte, bara står vid min sida och stöttar mig i liveta alla olika vägskäl.


Det går inte att jobba med sig själv så intenivt som jag gjort nästan 8 månder nu. Ibland måste allt bara få vara och ta sin tid. Och när jag nu står där kan jag ha så svårt. Svårt att släppa kontrollen och inse att det inte går att göra så mycket. Svårt att inse att man ine kan ha kontroll på allt. livet har sin lilla gång och var sak har sin tid...


Idag väntar en härlig söndag! Mer uppdatering om det efter dagens slut... Så en speciell vän inte läser vad vi ska göra;)


Puss!

Av Katrine - 16 augusti 2008 11:26

Åh vad jag är frustrerad nu! Ibland kan folk vara så trångsynt och jag undrar om de har någon alls godhet inom sig. Men jag väljer att tro på att godheten finns någonstans där inom alla...


När man blir väldigt arg över någon så är det svårt att se över det hela och inse att det inte alls är värt att ödlsa energi på. Det är bara slöseri på energi!


Igår laddade jag batterierna och fick jätte mycket bra energi. Jag var ut med Anneli och hade riktigt skoj! En lyckad kväll med skumpa, dans, vänner och bra musik. Jag känner mig så nöjd över hur allt blev=) Tack för en lyckad fest!


Helgerna går så fort när man jobbar. Men det finns inget bättre än känslan av att det är freda. Alla blir gladare, man vet att man är ledig dagen efter och man kan unna sig något extra!


Ikväll ska Moa och jag mysa! Vi ska hälsa på Fabian med familj och få ännu mer positiv energi! Sedan ska hon få sova i sitt nya rum. Åh vad spännande för henne:)


Moa, min lilla ängel. Du har en alldeles extra och speciell plats i mitt hjärta. Genom dig har jag upplevt äkta och evig kärlek. Jag älskar dig. Du är VÄRLDENS BÄSTA MOA!!


På förfesten igår var det ett par som hade med sig sin bebis som var 4 månader. Jag kunde verkligen känna lyckan över att få barn. Och ett nytt hopp tändes inom mig. Jag fick hopp om en bra framtid.


En framtid där jag mår bra och medvetet väljer hur jag vill leva. En framtid där min livserfarenhet kommer att få mig att njuta av nuet.


Åh vad skönt det var att skriva av sig ilskan. Nu kan jag se över situationen och skratta istället! Skratt fölänger livet sägs det ju....!=)

Av Katrine - 15 augusti 2008 15:53

När kan man bli tillfredställd av sin egen bekräftelse? Då man känner sig ok för den man är utifrån en själv. Att kunna känna att jag är bra och jag är värd att bli älskad/omtyckt.


Har just insett hur viktigt det är att bekräfta sina barn. Visa hur älskad de är och att de alltid är ok att vara sig själv! Med en stabil grund och självkänsla så kommer man lugnt! Då får vi trygga människor.


Tänk att bristen på bekräftelse får mig att bli så beroende av den! Och jag har så svårt att bekräfta mig själv! Men nu i veckan så insåg jag ett samband...


Det började med att jag trånade efter..vad jag då trodde vad bekräftelse av någon kille.. men som egentligen bara var generell bekräftelse. Varför vet jag inte, men känslan var stark.


Så en dag fick jag jätte mycket komplimanger, både på jobbet och privat. Och jag fylldes av harmoni. Jag kände mig verkligen så bra, så värd att älskas, så bra att vara just jag- Katrine.


Och helt plötsligt trånade jag inte efter något annat. Precis som magi var allt borta... Och då klickade det! Jag vill verkligen lära mig att känna mig bra inom mig själv.


Hela iden hade jag en liten röst som viskade att något inte stämde. Så nu ska jag verkligen försöka att lyssna på mig själv!


Vad kan jag idag göra för att bekräfta mig själv och känna mig som världens bästa Katrine=)

Av Katrine - 14 augusti 2008 17:08

Så föll allt på plats. Plötsligt är allt inte lika förvirrande och jag fylls återigen med harmoni...


Och varför? Jo jag gick på ett naranonmöte. jag pratade om det som var viktigt för mig...jag fick alltså ur mig skiten. och ajg lyssnade på andra människor. hur de har haft det, hur de kämpar med sig själva. Det stärkte!


Så vad är det då som gör det så svårt att bara göra det man ska för att må bra??? Jag vet ju att det känns så mycket bättre när jag pratar ut. Att en enda vecka inte skulle göra någon skillnad är ju bara skitprat från mig själv!


Tänk att det ska vara så svårt att våga tro och göra saker till helt motsatt av vad man förut gjort. Men endå vet man, att det jag hittils gjort, har inte funkat! Jag har mått dåligt, jag har haft kontroll och bekräftelse behov. Ett tomt hål inom mig som aldrig fylls!


Är det så att förändring är så pass skrämmande att man hellre väljer det man kkänner till- fast man mår dåligt av det. Hur kan vi människor vara så duktig på att ljuga för oss själva?!


Förut skulle jag bli frustrerad över hur svag jag känner mig. jag skulle se det som ett nederlag att behöva gå och prata varje vecka.


Men nu ser jag det positivt, starkt och insiktsfullt! Jag har tagit kontroll över mitt liv och vågar möta mina rädslor. Jag vågar tala ut och lämna över mina problem till någon annan. Jag vågar be om hjälp och på så vis kan  jag må bättre!


Inte lika frustrrad över att jag backar och har mina återfall. Nu ser jag dem som ett sätt att vakna och göra något åt saken. Lika bra att ta tag i det hela på en gång...


Det jag ska göra något åt är att bli medveten om mina beteende. Lyssna när den lilla rösten börjar varna och fundera på vad jag håller på med. Jag ska övervåga mina beslut och känna om jag verkligen kan stå för dem- främst för mig själv!

Jag ska ska sätta upp delmål och se vad jag vill ha ut i livet. Jag ska börja arbeta med de tolv stegen inom AA. Det kommer att bli en spännande resa!


Mina delmål just nu är:

- vara med vänne & ladda energi

- njuta av jobbet som jag uppskattar och faktiskt älskar att jobba med!

- Se och vara med Moa. Både mentalt och fysiskt!

-Försöka våga känna mera istället för att stänga av.

- Klappa mig själv på axeln när jag gör något bra!

Av Katrine - 13 augusti 2008 07:47

Fick en bok som present igår. Vilket klockret namn! Men handlingen ännu mer som pricken över i:et. Det handlade ju om mig!Den var som sänt från ovan just igår. Fick mig att tänka till över mycket och tack vare den kunde jag landa i mig själv....


Idag känner jag mig lugn. Nöjd över att välja att bara vara. det får vara så ett tag, jag behöver det.


Sitter och fikar min frukost på morgonen och så kommer ännu en text som blir klockren! Är det så här det känns att vara lycklig, det är inga problem... ändå saknas någonting...(Petter -Inga problem) Tänk vad man kan ta åt sig av olika texter utifrån hur man mår och var man står i livet. För precis som texten så kan jag upplve glädje och lycka men endå känna att något saknas...


Mycket jag funderar på just nu, men försöker ta rådet jag fick av en vän. Att bara vara och sluta försöka så mycket!


Så jag ger mig in i en ny dag och ikväll är det naranon möte. Det får mig säker att vakna lite=)

Av Katrine - 12 augusti 2008 20:29

Stopp. Stanna upp. Det går alldeles för fort nu katrine..


Vet inte riktigt var jag står. Trampar kanske... men jag vet inte riktigt om jag vill gå vidare. Nu skulle jag behöva bara vara. Sluta fundera så mycket.


Jag har många järn i elden nu. Vill så mycket. Men hinner så lite. Nu är Renoveringen klar. Bara en loftsäng som behövs för att jag ska kunna dlytta in.


Har funderat mycket kring bekräftelse...kärlek...

Bekräftelsen olika nyanser har jag sett. Jag har känt och upplevt dem. Men bekräftelsen som inte ger de speciella kickarna ger mig inte lika mycket. hur ska den känslan kunna ersättas av något annat? Och vad ska jag göra om det inte ska ersättas. Känslan av bekräftelsen är så lugnande...


Vet inte riktigt vad jag vill för tillfället... Närhet. Ömhet. Kärlek. Njutning av livets goda. Så vad är då livets goda? Vad sätter en extra guldkant på vardagen?


... En dag med en nära vän med mycket prat och skratt.

... Utgång med vänner som jag kan ha riktigt roligt med.

... En extra god kopp kaffe de dagar jag jobbar länge.

...Presenter som jag får för jag fyllt år. TACK så mycket- Ni är alldeles underbar ska ni veta!:)

... Lugnet när renoveringen är klar och jag inser att jag klarar allt jag vill!

... Naranon möten med människor jag kan prata allt med.

...Fika med Carro...tack gumman! Du var SÅ fin idag!

Så. Nu ska jag prova bekräftelsen olika nysaner. Får vi se vad det ger:)


Av Katrine - 11 augusti 2008 20:11

Då satt den!! Nu har jag målat om och tapetserat sovrummet. Ett stort tack till dig Micke!!Tur att du kom och rädda situationen med tapeterna!


Ocjh jag är så nöjd, nu är det bara finslipet som väntar. Och det är ju mest skoj! I morgon blir det IKEA, boom och en härlig eftermiddag med Carro:)


Eftersom jag alltid brukar ha så bråttomt med allt så är jag riktigt stolt över hur jag har tagit det lugnt med min renovering. Känns så bra att satsa på hemmet. Att göra så att jag trivs ännu mer.


Tänk att jag älskar mitt hem nu. en plats där jag känner mig trygg och lugn i. Där jag kan ladda batterierna och vara mig själv. Njuta av min egen närhet och låta tankarna komma...


Just denna plats kunde jag inte vara själv i för ett år sedan. Förstod inte alls vad det var. jag tyckte väggarna krympte, kände mig så ensam och klarade inte av alla tankar som kom.


Då valde jag att inte vara hemma. Och som tur var fanns det vänner som alltid fanns där. Hjälpte mig med de tankar jag själv inte kunde hantera...

Men nu  känner jag. Jag tänker, och jag känner.


Det är inte alltid så lätt. Vissa dagar kan vara så svår att känna. Men idag vet jag att jag behöver det. Jag vill det. Jag sak det!


Och som en vän sa, så kan jag alltid fråga om hjälp. Mina vänner finns där, bara jag räcker ut en hand=)


Idag är en bra dag. Jag njuer av att var jag. Just idag skulle jag vilja ge hopp till er alla som känner er vilsen. Ni klarar allt bara ni gör ett val. Det gjorde jag!

Ovido - Quiz & Flashcards