Direktlänk till inlägg 9 december 2008

Ett farväl...

Av Katrine - 9 december 2008 21:28

Oj, vad allt blir påtagligt när man är redo för det. En hel annan känsla än att bara trycka undan känslan. Istället för att tränga undan allt så känne rjag, jag reflekterar och funderar om jag kan gör något åt saken.


Och nu befinner sig en känsla av sorg och besvikelse. Trodde det skulle komma ilska, men jag kan helt enkelt inte. Jag vill inte. Det finns så mycket annat du gav mig.


När mamma gick bort så var det så mycket jag förlorade samtiigt. Så mycket att det var ohanterbart att kunna handskas med för att överleva. Men allt ska genom levas...och det händer nu.


För mig har det inte varit lätt att sluta känna för er, att sluta tänka eller längta efter er. Ni var min familj som gick bort den dagen döden tog min mamma.


Catrin, du var min syster. Min vän. Min förebild. Så många glada stunder vi har haft tillsammans. Så många galna stunder! Tanken av vad jag har gjort fel finns där. Alla sörjer vi på vårat sätt och även om allt blev fel så måste jag bara få ur mig- Jag saknar dig. inga hårda ord eller ilska. Enbart saknad finns kvar.


Leif... min pappa, min stora faders förebild och bästa vän genom min uppväxt. Dig vill jag tacka. Tack vare dig fick jag många fina minnen att bära med mig. Jag fick en trygg uppväxt och den oerhörda viktiga känslan av att känna sig älskad.

Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag saknar dig. Finns så många frågor... men jag antar att svaret aldrig kommer. Så eftersom du inte vill ha med mig att göra, så skriver jag detta som ett avslut för mig. För mig är det viktigt att få ta farväl av betydelsefulla människor. Det var du för mig.

Jag är glad att jag haft dig i mitt liv. Jag är glad att mamma hade dig som sin själsvän och och livskamrat.

Nu närmar sig julen och alla minnen med massor av känslor väcks till liv. Det är så nära för mig att finna sig i den trygga miljö mamma och du gav mig. Jag kan se ljusen, maten, hur du lagar köttbular och har slagit in en after eight i present! Jag ser mamma som är klädd i rött och njuter av den goda maten.

Det är så mycket som jag saknar, som jag skulle vilja uppleva. Men det enda jag kan göra är att försöka få Moa att uppleva samma känsla. Det är ovärderligt för mig!

Med oerhörd smärta och sorg säger jag nu hej då. Jag saknar dig.




 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Katrine - 24 maj 2012 21:13

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

Av Katrine - 13 maj 2012 09:58

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Av Katrine - 12 maj 2012 10:24

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

Av Katrine - 11 maj 2012 16:40


    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Av Katrine - 5 maj 2012 09:08

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...

Ovido - Quiz & Flashcards