Totalt fokus på mig själv nu, ingen annan - bara jag. Egoistisk? Nej, jag känner mig bara stark. Mår så mycket bättre. Vägrar släppa fotfästet nu. Jag ska må bra nu, det är bara mitt eget ansvar!

Så hur tänker jag då? Jag tänker att jag klarar mig! Jag vet att jag klarar mig själv, att livet går vidare och att jag ändå kan njuta av varje liten sekund. Jag vill kunna ge Moa den kärlek och bekräftelse jag själv saknat..

Och det kan jag bara gör om jag själv är hel. inget tomrum som måste försökas fyllas på av någons sorts bekräftelse.

Det hålet fylls av värme och kärlek till mig själv idag. Av äkta bekräftelse från nära och kära som verkligen menar det. Av att bara ta det lugnt och ta hand om mig själv. Det fylls genom att jag lyssnar på mig själv och känner varje liten känsla som jag upplever.

Men det jag drömmer om är en annan sak. Kärlek, närhet, ömhet... på det vis som jag vill ha utifrån hur jag mår idag. Jag vill uppleva allt och kunna ta åt mig av det! Jag vet att jag kan nu, jag vet att jag vill, jag strävar dit...:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...