När man ska sitta i samtal och prata om sig själv så dras allt till sin gräns, det krävs reflektion och eftertanke över hur man själv tycker att man är. Vad som är ens positiva & negativa sidor.

Och det är precis vad jag ska göra. Jag ska ha mitt första lönesmtal. Och eftersom det är sak jag aldrig gjort förut så finns det lite nervositet där. Men positivt eftersom det får mig att stanna upp och fundera.

När jag började att jobba på mitt jobb för ett år sedan så stormtrivdes jag från första stund. Jag kände att jag fick utvecklas, vara mig själv och det var  en utmaning!

Så nu är det viktigt att känna, hur har jag det nu? Vad vill jag?

Och helt ärligt så trivs jag lika mycket. Jag känner att det är en plats som jag får växa i och som tror på mig. Jag känner mig som en del av en familj.

Och där har jag svaret, för det är precis vad jag saknat. En familj där man är älskad för den man är. En familj som stöttar, uppmuntrar och tror på mig. Och nu har jag det=)

Även om det inte alls en ursprungsfamilj och en stor släkt så är det själv känslan som är så viktig. Låter det konstigt? Ja, jag kan förså det. men jag vet vad jag menar och det är verkligen som en pusselbit har kommit på plats.

De stundr som var som svårast hade jag min arbetsplats som ett andrum. Där kund jag göra det jag tyckte om, kände utmanade mig och som stöttade mig i alla väder. Så oavsett hur svårt det är att tro för andra så trivs jag så bra med jobbet. jag är glad att jag hamnade där just när jag gjorde det. Och jag tror att det var någon mening med det hela...

Jag är totalt slut och trött idag, men full av ny energi! Efter en vecka som har varit jätte jobbig och utgång på lördagen så finns det inte mycket mer kvar att göra än att mysa med en bra film och godis.

Och vad härlig det är att sitta ensam och bara njuta av att vara ledig. Det är jag så nöjd med just nu!!Finns inget jag hellre skulle vilja göra just som det är nu.

Saknaden av att ha någon nära finns där. Att kramas och njuta av någon annans sällskap. Men som jag tror, så kommer den dagen med. Allt har sin tid, jag lämnar över känslan och tror på det bästa.

Genom att försöka tro på att allt har sin tid och allt kommer att lösa sig till det bästa finner jag tröst när det är som svårast. Ibland måste man helt enkelt bar leva livet och se vart det bär av...

Och jag tror på en bra framtid, jag drömmer om trygghet & lycka. Jag tror på kärleken. Så finns nu äkta kärlek? Ja, jag tror det. I första hand till mig själv. För genom min egen kärlek så har jag kunnat ta åt mig av andra på helt andra sätt.

Allt är inte alltid en dans på rosor, det har jag ju konstaterat. Men bara för att lyckan inte alltid är konstant så finns den. Och det är när man får uppleva den äkta lyckan som man kan skatta sig lycklig. Det är då man får känna sig hel. Och allt jobbigt är värd att kämpa för.

Jag hade glömt at det var precis så här jag tänkte, kände och drömde när jag mådde som sämst. När jag kände mig vilsen och ensam och fängslad i dina armar...

Låten får mig att känns så mycket! Mend et är helt andra känslor motför när jag satt och lyssnade på den med sorg. Idag vet jag att jag klarade att lämna allt som jag var uppe i då. Jag klarar att kämpa för att må bra.

Jag är värd att må bra och jag har upplevt det! Jag är värd att älskas på ett sätt som både ger och tar. Som får mig att bli bekräftad som människa. Jag klarar mig utan dig!

Men idag vet jag också att det inte är så lätt som jag trodde det skulle vara om jag bara lämnade dig. Jag vet att livet har sin lilla gång och beteenden faller inte bara bort av sig själv.

Men texten är så klok, så sann. Visst är det bästa att läka helt först, innan man/jag träffar någon ny. Visst känner jag att det finns mer andrum för mig själv, men ensamheten är inte alltid lika rolig. Visst har jag mer tid över för mig själv, jag drömmer mer och har privat mina vingar. Men, det finns fortfarande ett men...

Livet har sin lilla gång. Det gäller att leva här och nu. Att se vad man har just nu. Att se vad jag är nöjd med hittils. Att se vad jag vill och vad jag vill fokusera på är viktigt just nu.

Till dig T, jag vet mer än du tror....

Nu stannar jag upp, slutar att springa genom livet. Utan funderar på vad jag är nöjd med.

Jag är så nöjd över att det är fredag och att jag har haft en bra kväll. jag njuter av att vara med Moa och att vi har en trygghet tillsammans.

Jag uppskattade att mina vänner  Sandra och Anna kom förbi och uppvaktade min skönhet. Det var så energigivande.

Jag uppskattar att jag ska ha en helkväll med några nya och gamla vänner i morgon. Det får mig verkligen att få mer energi.

Jag är nöjd över att vi ska ha kalas i morgon och över alla de som väljer att komma.

Nöjd och belåten just nu

Det är viktigt att ha ett mål när man jobbar med sig själv. Lika viktigt är det att ha ett delmål.

Mitt mål och delmål...ja det har inte ens kommit på tanken. Så nu stannar jag bandet och tar mig en funderare på just dessa frågor. Vad är det jag ska fokusera på här i livet?

När man levt det liv jag är van vid så är det inte så lätt att svara på dessa fågor. Inte om jag ska svara rakt från hjärtat. Jag är så van att fokusera på andra. Lägga all min energi på någon annan. Att överleva de mest dysfunktionella stunderna är en del av min vardag.

Så nu när jag inte längre lever ett sånt liv (faktiskt!) så är det en ny, ovan känsla att förknippa mig själv med. Det är ovant att vara trygg, känna sig nöjd och bara ha det harmoniskt (den största del av tiden).

I mitt förändringsarbete har jag någonstans trott att man kan nå total lycka. Hur lever alla andra? Inte som jag..hur lever man då?

Men genom att prata med andra och faktiskt få en tankeställare av min kurator så inser jag att livet har sin lilla gång. alla lever vi våra liv, på lika vis. Det jag nu väljer bort är att leva dysfunktionellt.

Oj, känner mig som bambi på hal is. Klarar jag det här? Klarar jag att bryta ett mönster/beteende som jag är uppvuxen och van vid?

Svaret är JA. Jag ska klara det här, så enkelt är det. Om jag har klarat mig hit så måste jag ju klara en dag till..och en till...och en till... Och dagar blir månader, månader bli år... Och när tiden har gått då har jag samlat på mig mer erfarenhet av livet.

Så vad blir då mitt svar på frågan? Just nu vill jag fokusera på mig själv, att lyssna till mig själv för att kunna må bra, göra det jag vill och fukusera på det jag vill. Moa är en viktig del i mitt liv, som jag vill lägga ner mycket energi på. Jag vill att vi ska finna n trygghet tillsammans, jag vill att vardagen fortsätter och att livet har sin lilla gång. Med både upp och nedgångar, för det är en del av livet!

Jag är alltså nöjd när jag är trygg med mig själv, när jag har en fungerande vardag och ett fungerande liv- känslomässigt, ekonomiskt, privat och jobb. Det är mitt svar just nu. Men väl värd att fundera på ett tag till...!

En ny dag med en ny syn, ny energi och nya förväntningar.

Plötsligt går det bara över, precis som ett oväder blåser ilskan oh all negativ energo bort och man strålar som en sol. Kan ju ha en viss del med den verkliga solen att göra. Men även att jag...

• Tog ett beslut för att må bra
• Lät mig känna mig ledsen för det var det jag behövde
• Pratade ut om sånt som var tungt
• Satsade på mig själv & lyssnade på min kropp

Så idag ser jag fram emot kalasfesten på lördag. Jag ser fram emot när jag kommer till mitt mål i VV. Jag längtar till helgen då jag ska mysa med Moa, ha släkten på kalas och träna lite extra=)

Igår trodde jag verkligen att jag skulle få må dåligt ett tag. Är det för att jag är van att må dåligt en längre period, eller för att det bara är svårt att vara positiv? jag vet inte. Men det är så skönt när det är över och känns lättare.

Phu, snart har jag klarat hela veckan. En klapp på kinden sitter på sin plats nu!

Har hört att man ska kunna vara tacksam över det man har. Så jag fortsätter att ägna ett extra tack till....

Eva & Susanne som gör mitt arbete till något positivt!

Till Martin för att du alltid finns där.

OK, tankekraften är stark... Men det är den även då man tänker negativt... FY fan vad jobbigt jag har just nu!

Jag försöker se det positiva, blicka frammåt. Ägna all min energi på mig och Moa. Men det slinker så lätt iväg en negativ tanke...

Att ständigt(ofta iaf) känna sig bortvald och van att bli besviken är inget jag vill ha. Så då är det alltså upp till mig att välja bort det som påverkar mig negativt. Ack så svårt!

Viljan att att verkligen vilja ha det så bra är starkare än självaste verkligheten. Men det är bara så att man orkar inte stå och kämpa på eget håll. Att hela tiden bli tömd på energi, som inte alls är värd att slösa på dessa människor.

Så nu ska jag försöka tänka annorlunda. Det är inte de som väljer bort mig. Jag väljer bort dem för att jag inte mår bra av den relation vi har..

Dessutom har jag varit väldigt trött i veckan. Negativ. Besviken. Ledsen. Konstigt om det känns tumgt...?! Nej... Men när man vill något helt annat så kan det vara svårt att acceptera läget.

Men i morgon blir det kurator. Tur det. Jag behöver ha lite vägledning. Sluta trycka ner på mig själv.

Eftermiddagen blev bättre då jag insåg att jag är en bit på väg med ett av mina mål. Och det är endast jag som har kämpat för att lyckas.

Många tankar som är svår att få ner i skrift idag... Hmm...

En extra tanke till ....

• Dig Carro. som ställer upp och alltid finns där för mig. tack, verkligen tack!
• ... min syster som jag älskar
• ... mig själv, nu när jag behöver kraft...
• ..min papap för att han är nykter alkoholist och gör sitt bästa.
• ... mamma som jag saknar enormt just nu!
• ..Anneli som har flyttat och satsar på det hon vill*lycka till*
• ...Martin som alltid ställe rupp och är världens bästa pappa!
• ...alla de som ännu inte tagit sig till möten.
• ...Therese för att jag saknar henne..
• ..mina vänner för att ni finns!

...MIN MOA. DU ÄR ÄLSKAD!!!

Grattis min älskade Moa, idag fyller du 3 år!

För tre år sedan fick vi dig. Du har fått mig att se livet från en helt ny vinkel. Du har fått mig att älska och jag har blivit älskad tillbaka helt ovillkorlöst av dig. Mamma älskar dig!

Just en sån här dag är det lätt att bli känslosam. Att tänka tillbaka och blicka frammåt. Tänk bara på ditt namn. Just det namnet var jag så säker på! Och vet du vad det betyder?! Lilla mor! Du är precis som min mamma, ni är så lik varandra!

Jag funderar mycket på hur min mamma firade mig och hur  jag vill att du ska uppleva olika saker, som tillexempel din födelsedag..

Min mamma har format mig till den jag är, har gett mig några av de värderingar jag står för, och hon hade sina godbitar med att vara mamma.

När min mamma gick bort ifrån mig fanns det många frågor kvar, som var och nog alltid kommer att vara obesvarade. En sådan fråga var om min mamma var nöjd med det liv hon levt?

Så Moa, jag vill berätta för dig om det liv jag levt. Allt jag varit med om har format mig till den Katrine jag är just idag. det finns saker jag är riktigt stolt över att ha klarat av(som att läsa klart högskolan). Jag har upplevt riktigt stora saker (som att få dig) och jag har förverkligat några drömmar (som att bli lärare).

Även om det finns saker som jag inte är vidare stolt över så har ändå de upplevelserna gett mig något här i livet. Men å andra sidan finns det så mycket som jag har att vara stolt över! Jag är mamma till just dig, jag har ett eget boende, jag lever det liv jag vill just nu!

Jag har sett världen mer än en gång och jag har drömmar om att resa igen. Jag är riktigt lycklig över att ha träffat så många fina människor som alltid finns för mig. Din pappa är en av dem!

Så Moa, jag vill att du ska veta att jag har haft det bra. Nu kämpar jag för att du ska få en bra framtid. Jag sparar pengar åt dig, jag försöker lära dig några av mina värderingar. jag jobbar med mig själv för att olika beteenden som du kommer att ärva ska vara beteenden som du mår bra av.

Jag gör mitt bästa, och det är allt som krävs. För ingen, ingen annan kan vara som jag. och ingen kan vara som du. För du är du och du är underbar! GRATTIS!