Det känns så bra. Så positivt så nytt! Nu har jag bestämt mig. Jag ska inte längre älta, tycka synd om mig själv!

Det är som pusselbitarna faller på plats. Som att jag förstår och kan gå vidare. Det som hänt har hänt. Och jag ångrar vissa saker. Ångrar, men kan inte göra något åt. Så nu väljer jag att våga.Våga känna. Våga leva. Våga uppleva det jag är rädd för. Våga se vad som har hänt, men även våga välkomna det som ska ske. Våga vara jag!

Just nu känne rjag mig exalterad! Preis som n'är man klarat en tenta. och just nu känns det som jag har klarat min svåraste tenta hittils- mig själv! Jag kan verkligen se hur jag har valt att leva mitt liv. Hur jag har dragit mig ur relationer för att jag varit rädd att bli lämans. Hur jag valt killar för att jag varit rädd för att inte få den bekräftelse jag behöver.

Detta uppenbarade sig när jag nu håller på att skriva mitt livs historia. Mia Törnblom tror att det är något vi alla ska göar för att må bra. och för mig stämmer det. Så skönt att få fram det ajg upplevt. Känns. Drömmt om. Velat ha och strävat efter. Det rä min historia och ingen kan ändra den. Jag har skrivit den för mig!

Och just för mig är den alldeles speciell. Den är fylld med så många känslor. Så jag har lovat mig själv att skriva klartden. Och låta allra först min kurator läsa den. F lämna över det som varit jobbigt. Få gå vidare. För det vill jag. och det är mitt val.

Därefter ska En annan betydelsefull person få läsa den. Som jag för ett år sedan lovade så skulle en förklaring komma. Och nu har jag äntligen hittat den. även om den inte är den roligaste eller bäsat. Så är det ett löfte jag gav. och det ska jag hålla.

Sedan ska skiten ut på min blogg. Jag bloggar för mig själv. För att det är så slönt och renande att få ur sig. sedan måste jag kunna stå för allt jag skriver. Bra träning för mig.

Jag har även lovat mig själv att ta tag i sånt som är jobbigt. Som hämmar min förändring. Det ska jag fortsätta med. Lika bra att gå ner på djupet. det är lätt att förslöna. Inte medvetet ljuga. Men jag vill så gärna att det ska vara sanningen...

Så nu känns det riktigt bra. det skrämmande är inte lika skrämmande. Det onda är inte lika smärtsamt. Nu vill jag hålla farten uppe medan jag är i rullning. Hjälp mig kära vänner. Hjälp mig min kära syster. Hjälp mig mamma! HJälp mig själv:)

 

susanne

16 juni 2008 17:42

heja katrine!!!

http://stenstan.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...