Dagar har gått och vardagen rullar på.  Segt att skriva nu. Segt att kliva upp på morgonen. Segt att bara vara. Gud vad jag försöker nu. Om och om igen. Känns så meningslöst. Har inte känt efter på ett tag, inte vågat med tanke på hur ont det gör. Det gör jävligt ont att bli lämnad, bortvald. Sån smärta.

Den smärtan klarar jag nästan inte av. Och om jag väl börjar känna efter så är det lika bra att stänga av. Hjälper ju endå inte att känna. Hänt har hänt och det gör ont i sig.

Har alltid tyckt att jag har många omkring mig. Men då var vi där igen. Nu vill jag bara ha äkta. Spelar ju inte någon roll hur många man har omkring sig. Bara att de man har är något att lita på. Fan vad enkelt allt var förut... En drömmande verklighet som förgyllde...? Må så vara. Nu känns det bara skrämmmande.

Så vad är det jag vill ha sagt? Vem vet...

Fokusera. Vad kan jag gör för att må bättre? Vad har jag gjort så att jag har tagit mig dit jag är just nu? För något har ju hänt. Så är det.

Jag bestämde mig. Slog min egen personliga botten. Och den var låg. Nedvärdering av mig själv. Dålig självinsikt. Manipulation. Ångest. Lögner. Svek. Psykisk misshandel(?)... Ja listan är lång. Men så stod jag där och kände att jag dör om jag inte tar mig ur det sätt jag lever nu. Ett beslut var fattat.

Sedan kom vardagen och beslutet var inte längre lika lätt att eftersträva. Om och om igen fick jag göra samma beslut. Fortsätta kämpa. Söka kraft. Be om hjälp... Känns mig maktlös och släppa taget.

Gråt. Oj vad mycket gråt jag upplevt hittils. Frågor om vad som händer nu.. vad som väntar sedan och framför allt hur i HELVETE jag sak klara detta.

Men även de positiva stunderna då jag fått massor med enegrgi och känt att allt bara känts rätt. Då jag vet precis vad jag vill och hur mycket kraft jag ska lägga ner på det! Just de stunderna njuter jag av livet goda. De små stunder som är så svåra att greppa.

Och sedan åter igen så sitter jag här. Osäker. Rädd och negativ. Med hundra frågor om hur morgondagen ska bli. Vaför inte bara leva här och nu??

Så nu väntar semester. Då ska jag kämpa för att leva här och nu. Släppa alla krav. Njuta av Moa och mig själv. Jag ska spela bilbingo, gå promenader, grilla, bada, ha picnick, hälsa på alla som har sommarstuga, campa. Vara hemma och bara vara.

Ja livet är för mig ett mysterium.

 

Carro (The Nilsson one)

29 maj 2008 23:03

Finns så mycket att säga, som det inte går att sätta ord på...(av olika anledningar) men en sak är säker, den "vän" som innerst inne vet att den inte är det* på riktigt, kan lika gärna skippa att kalla sig vän!!!

Jag vet att jag är din vän! och jag, vet att du vet, att du är min!

och som jag sa till dig: Den som söker lyckan hittar den inte, för då vet du inte vad du ska leta efter. En dag kommer du snubbla över den ändå!

(*= sann, rättvis, ärlig och stöttande)

Kram vännen!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...