Nu är snart denna dag över. Ännu en dag som passerat och gett mig erfarenhet och lärdom att ta med i min nya ryggsäck och möta framtiden.

Skönt att man inte vet vad som väntar bakom hörnet. Att man inte vet allt som komma skall. Hur skulle man då kunna besegra de högsta bergen om och om igen??

Nu är det blandade känslor. Känner mig lite säker och rädd. Rädd för att hamna i samma situationer igen. Att låta mig bli så svag att jag tappar bort mig själv. Rädd att förlora det jag nu blivit...

En del av mig känner brist på kärlek. Ovillkorlös kärlek. Och tänk. Det är bara jag själv som inte kunnat ta emot den. Känslan är så stark och intensiv att den blir skrämmande. Hur kan jag förtjäna sådan kärlek utan att behöva göra något? Finns sådan kärlek? Kommer tommrummet någonsin att kunna fyllas av kärlek från andra i min omgivning?

Att inte lägga värderingar i mina egna känslor är svårt. Att bara känna utan att behöva förklara eller försvara är en ny känsla för mig. Skrämmande..

Så med en smäll på nosen tar jag nya kliv, ut i det okända!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...