Förstår inte varför jag känner så här. Har ju väntat på denna vecka i flera månader. Och nu när jag står här dagen innan och ska åka så är jag bara förvirrad. Rädd för det okända antar jag..

Många stöttar mig i det här. Står med ett leende på läppen när jag tänker på mina vänner som finns för mig. Så härligt det kan vara med äkta känslor:)

Så vad är det  gnager? Samma känslor som förut. Ångest. Förtvivlan. Osäkerhet. Men skillnaden nu är att jag vet att det går över. Jobbigt att känna. Men lika bra att bara stanna upp ock känna efter på en gång. Blir så mycket enklare då..

Helvete är faktiskt jävligt irriterad egentligen.Jag är less på att bli behandlad. Less på tillvaron. Hoppas verkligen anhörigveckan ger mig ny energi och annat sätt att tänka...leva...!

Just nu står min lilla ängel MOA i duschen. Och det är ju en stor överraskning bara det! Hon har hatat att bada eller duscha. Och nu står hon där och bara har det gott. Leker och skrattar. Finns ingen som ger mig så bra energi som henne. Samtidigt som hon är bra på att leka slut på mig:)

Så nu måste jag rusa...nu är hon klar! Hi hi!

 

A

13 april 2008 22:21

Lycka till i veckan! Är stolt över dig! Kramar i massor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så glad, å tacksam, så lycklig- så RIK! Jag har verkligen underbara vänner som finns där! Idag blev jag överraskad då jag satt hemma och hade sandra med familj på besök. Plötsligt kom Anna och det var dags att svida om!   Jag blev bjuden...

I helgen har jag varit ensam. Har hälsat på kära vänner på dagen och levt i mina mysbrallor på kvällen. Helt underbart! Ikväll kommer mina grabbar hem, det är härligt att få sakna lite för gud vad man uppskattar vad man har!   Jag har startat e...

Det är nog så att när man finner sig i någon form av kris så börjar man att fundera på livet- och döden. Döden i dig är inte så skrämmande för mig. Men att lämna nära och kära är en svårare tanke. Så idag gjorde jag det- jag skriv mitt vita arkiv. Ko...

    När jag började på det jobb jag nu har träffade jag denna underbara människa! Och precis som det kan säga i kärlek så sa det KLICK i vår vänskap! För mig kändes det som att vårat möte var något som var bestämt lång innan vi ens visste det....

Nu har en vecka gått sedan pappa somnade in och kvar är bara rester av tomhet just nu.... Jag önskar jag kunde gråta, släppa ut allt som finns inom mig. Men det går inte!:-(   Det är svårt att få höra olika kommentarer som egentligen ska vara trö...